Pic: my beloved ones som vill ha ett par kompisar
Jag är på ett himla jobbigt humör och skulle nog sprängas om jag var en vulkan. Gråta, skratta, skrika - jag vet i tusan vad jag vill göra och det får mig att gå runt och skaka värre än en tant på rehab. Som om inte detta vore nog kom inte The Dress ut på nätet förrän sent i morse; jag var alltså vaken till 00.30 och gick upp 06.20 för att kolla om den hade kommit ut - helt i onödan! Vid niotiden var den äntligen ute, men då hängde sig hemsidan och jag kunde bara beställa en vit. Jag får pröva den och om inte den är fin får jag hoppas att de fyller på lagret, eller gråta en skvätt och försöka komma över min olyckliga, ytliga kärlek. När jag nu sitter framför datorn och läser det här känns allt klagande helt plötsligt så oväsentligt. I kväll ska jag spinna sönder mig själv med Filli, men först ska jag till Ikea och äta köttbullar. Eller så gör jag det i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar